Skip to main content

Genomets väktare - protein p53 - vår räddning från cancer?

Hej! 
Idag påbörjades kursen Biokemi och jag måste säga att jag är 100% nöjd än så länge. Jag hade förberett mig redigt till den här föreläsningen och kunde där igenom utvinna vartenda litet ord av vad vår nya föreläsare sade så jag tyckte att det var jätteroligt! Vi gick igenom så mycket intressant så att det var svårt att sitta still. Den här kursen hade kunnat vara mycket tråkigare - men vår föreläsare gjorde valet att koppla läran och kunskapen till verkliga händelser vilket verkligen får ämnet att komma till liv. Jag ska ge ett exempel:

Vi fick läsa och höra om hur olika aminosyror (molekylerna som bildar alla proteiner) i kroppen kunde bindas samman till sekundära strukturer och därigenom få 3-D former. Dessa 3-D strukturer kunde senare forma större komplex och därigenom ingå i en tertiär struktur. Dessa tertiära komplex kunde senare kopplas ihop med varandra och forma kvartära strukturer. 

Visst! Detta är väl coolt att veta, men vad som är ännu mer intressant är ett verklighetsperspektiv - och det fick vi. Föreläsaren tog upp exemplet om en kvartärstruktur av proteinet p53 som befinner sig i plasman i våra celler. 

Cancer är något som vi alla hört talas om - men vad många inte vet är att denna möjliga cancermutation händer konstant i kroppen hos varje individ. Celldelning fortskrider hela tiden men för att den inte ska gå överstyr finns just proteinet p53. Denna binder till DNA:t och säger till att det är dags att lugna ner sig med självkopierandet. Hade inte denna funnits hade inte heller vi funnits - i alla fall inte på samma sätt. Vad vi nu fått reda på är att på detta protein finns ett litet domän (område) där DNA kan binda. När människan nått ett viss stadium kan detta området på proteinet förändras (denatureras) så att DNA inte längre passar in. När detta händer i tillräcklig skala finns det inte längre något som kan reglera och stoppa celldelningen vilket leder till en cancerutveckling.

Han berättade också hur vissa försöker lösa problemet genom att återaktivera det lilla området på p53 genom olika kemiska processer. En av de första sakerna han sa var också "1/3 av er i det här rummet kommer att utveckla cancer" vilket kändes som ett knytnäveslag i ansiktet. Men samtidigt är det bra. Det motiverar till förståelsen. Vi vet nu exakt hur det händer, varför det händer och hur vi som individer kommer att kunna bli påverkade. Men det kan mycket väl vara så att om vi får full förståelse om det här området kan förändringar i p53 vara vår räddning ifrån denna delen av cancer. Det är dock viktigt att minnas att cancer ser ut på många olika sätt och inte alltid berör detta protein vid denna plats - men all framgång är motivation nog. Vi fick också se ett exempel av hur galna ko-sjukan fungerar.

Jag tyckte att detta var så intressant att proteinet p53, som med all heder kallas "The guardian of the genome" (genomets väktare), förtjänar en bild både i inlägget och som veckans fascination. 
Hoppas ni har det bra. Hej!

  Protein p53!

Comments

Post a Comment

Popular

Anatomi!

Hej hej!
Idag var en spännande dag - en ny kursstart!! Det stämmer, idag började den efterlängtade anatomin. Det var inte så jättemycket konkret idag, men vi fick en god och intressant introduktion till ämnet. Men oj vad mycket grekiska och latin vi kommer behöva lära oss. Föreläsaren pratade om ca 2000-3000 olika latinska/grekiska begrepp. Han hade även en skelett med sig och visade lite olika positionsord. 












Vi hade även en stor föreläsnin (som ändå behövdes stressas igenom) om hur organ är uppbyggda av vävnader och hur de interagerar. Det var verkligen jätteintressant! Slutligen blev vi indelade i grupper och givna så kallade "fall". Varje grupp har fått en speciell sjukdom eller tillstånd som är relaterat till anatomin - detta ämne ska vi bli experter på och jag var i gruppen som blev tilldelad stroke. Kommer bli en mycket intressant och rolig tid framöver! 

Något som också är intressant är att vi redan nu på fredag ska göra vår första disektion - av ett hjärta. Detta efterf…

Alpha eller Beta bindning?

Hej! I morse fick vi en ny föreläsare för en av delkurserna! Jag tyckte att det här var hur intressant som helst. Vi visste redan att vi skulle arbeta med lipider och sockerarter och jag hade så klart redan förberett både kapitelläsning och presentationgenomgång. Det var dock en sak som stod ut mest av dem alla och jag ska försöka göra en liten snabb förklaring av detta. 
I världen som vi känner till den finns det fyra väluppkommande sockerarter; glukos, fruktos, galaktos och mannos. Dessa fyra byggstenar bygger upp alla sockermolekyler som vi känner till hos både djur och natur. I människor kan ett av dessa sockerarter lagras - Glukos - genom att binda ihop sig själv till en lång kedja och därigenom anta namnet Glykogen. Jag visar en bild på denna nedan. Bry er inte om antalet sammankopplade Glukosmolekyler för det är inte så viktigt i exemplet - men notera att bindningarna mellan varje molekyl pekar nedåt! Detta kallar vi för alpha och denna molekyl med denna typ av bindning utgör AL…

Huden, blindtarmen och njurarna!

Hejsan!
Idag var en hektisk men bra och produktiv dag! 
Jag vaknade, utan huvudvärk, och hann gå igenom gårdagens föreläsning som jag hade missat tillsammans med några koppar kaffe. Därefter gick jag igenom manualen för njurdisektionen som skulle hållas senare under dagen. Jag hann sedan också gå igenom dagens föreläsningar under bussfärden till Universitetet. 

Under första föreläsningen gick vi igenom matspjälkningssystemets anatomi med allt ifrån munnen till anus som komiskt nog på latin kallas för "canalis analis". Skulle väl tippa på att det blev en 100 nya glosor. Det var dock intressant att få höra lite extra om blindtarmen. Vi fick nämligen reda på att allmänheten, vid majoriteten av alla tillfällen, inte vet vad de opererar bort när de gör en blindtarmsoperation. Många tror alltså att man opererar bort blindtarmen när man gör detta kirurgiska ingreppen, men det är fel. Blindtarmen som sitter under sluttningen till tunntarmsutgången har ett bihang fullt med immunceller. …